Nutte i Kungsberget, gammal!


Backyard Edit


Bankeryd Shred


Skidlek hos Jacob Stegemyr


Garage Jump Session, Day 2


Garage Jump Session, Day 1


Film från Trysil 2010


Film från Trysil 2009


Hintertux - A ski paradise in Austria

Hintertux 2009 var en resa värd att minnas. Detta årets skidresa till Österrikes alpparadis bjöd nämligen på mycket upplevelser - allt ifrån min lillasysters borttappade skida till en grym kväll på "Discotreff" i den lilla byn Hippach där vi var belägrade. Vi var en i princip full buss som åkte ner, på runt 50 personer. Skidåkningen i Österrike var riktigt bra, om man bortser från den lössnö som Hintertux bjöd på i år (ganska mjukhård snö liksom, ytan var alldeles hård och helt plötsligt kunde det säga "svisch" och så var man nere halvvägs till midjan). Jag åkte mycket i Mayrhofen det här året, där de hade preparetat en grym park, till skillnad från Hintertuxs ganska urusla park (parken i Hintertux är kanske inte känd som den bästa i Österrike). Backen var öppen 09:00 - 16:00 på dagarna och vi utnyttjade väl kanske inte alltid den hela första timmen runt 9 på morgonen :). Denna resa lärde jag mig inget nytt direkt, finslipade mest 3or med mute och gjorde någon 7a. Så många offpiståk blev det inte heller, dock körde vi lite i Mayrhofen mellan transportsträckor.

Hintertux har stort, varierat utbud av typer av nedfarter, då det finns många breda, långa pister men också stora offpistytor, om inte större än pistytorna. Parken är, som sagt, inte det man åker till just Hintertux för, men åkningen i det stora hela här brukar vara helt fantastisk (det var sjunde gången jag var där i år, och i genomsnitt hälften av gångerna har bjudit på en helt sagolik lössnö)! Hintertux har ett mycket effektivt liftsystem, med hela tre kabinliftar, ett gäng stolsliftar med hyfsad komfort och några släpliftar, varvid jag tycker pisterna är goast! Hintertuxsystemet har ett stort antal pistmaskiner, så att backarna är pistade på morgonen råder aldrig några tvivel om. Fernerhaus i Hintertux (restaurangen) håller enligt mig en hög prestanda i det stora hela. Tänk på att det är mer värt att köpa en "Kinderportion" än en vuxen portion vad gäller spaghetti med köttfärssås. Du får otroligt mycket mer spaghetti för pengarna med en liten tallrik!

Vi bodde som jag nämnde innan i Hippach, en liten by med ett avstånd på 40 minuter med buss. Vi spelade här fotboll efter vi kommit hem från skidbacken varje dag, och oftast var det på planen några österrikare som var där och rökte sina cigaretter. Det gick bra när några av dem ville vara med och spela, men vissa dagar var det lite väl många av dem, så spelet blev mer gröt än finlir :). När vi hade spelat klart, gick vi alltid tillbaka till hotellet (fotbollsplanen låg ungefär 400 meter från hotellet) och tog en snabbdusch innan det var dags för middagen kl. 19.00. Förrätt, huvudrätt och efterrätt är att räkna med när man äter på "Gasthof Post Pension". Mycket god mat enligt mig! Efter maten gick vi varje kväll tillbaka till hotellet och spelade kort, kickade fotboll, gick på disco eller hittade på något annat skoj. Att tänka på när man är på skidsemester i Alperna, är att lägga sig relativt tidigt, med tanke på allt som händer på dagarna och allt som tär på dina krafter! Frukosten åt vi varje morgon på "Hotel Victoria". Helt OK utbud med ägg, yoghurt, nutella och andra nödvändigheter för en fortsatt stabil förmiddag i backen!

En sådan här resa kostar mellan 5000 kr och 7000 kr om man väljer att åka med en bussresa. För mig blev det med denna bussresa knappt 7000 kr. Jag resonerar så att det är väldigt värt pengarna för just en bussresa, med tanke på att det liksom ligger ett färdigt paket som innehåller allt (t.ex. hotell, mat, liftkort m.m.) och att man blir ett gött gäng när man är så många som åker. Bussresan ner tog 20 timmar, bussresan hem ca 19 timmar. Tiden på bussen bara flyger iväg, i alla fall enligt mig. Har man en grym bok, bra musik eller bara lätt att sova går tiden fort.

Jag rekommenderar starkt Hintertux, det är en ort med mycket utbud och många möjligheter, och har Du några andra frågor om Hintertux eller själva skidsystemet Zillertal, får du hemskt gärna maila mig på oliver.gothberg@gmail.com. För mer information om Hintertux (priser, snötillgång, öppetider m.m.), gå gärna in på följande länk:

http://www.hintertuxergletscher.at/de/











Årets nya prylar

Jag har länge haft en ganska otydlig klädsel, då jag blandat olika sorters märken ur olika sorters kategorier inom skidåkningen. Förra året hade jag t.ex. ett par träningsbyxor sedan jag åkte alpint tillsammans med en fin North Bend-jacka. Nu har jag tagit mig i nackskinnet och försökt hitta min stil, som jag ska hålla mig till nu ett tag framåt. Min nya klädsel är mer anpassad till parken och framförallt byxorna gör att jag syns!
Jackan är av märket Ripcurl, modell "Twist - Moonless Black" och är nästan helt svart, bortsett från det röda märket. Luvan är inte så stor och kan inte dras över hjälmen vilket är en nackdel. Det är en treskiktsjacka, vilket gör att den tål väta mycket bra, den andas och den håller värmen.
Byxorna är även dem av märket Ripcurl, modell "Sabotage Carbo - Wild Lime". De är ganska pösiga, och håller även dem värmen mycket bra. Ett litet minus är att det yttersta skiktet är ganska tunnt. Om man råkar glida av ett rail eller liknande kan det lätt göra ett litet hål, vilket hände mig en gång i Tärnaby.

Jag har även skaffat mig ett par nya goggles för i år, nämligen Dr. Zipe:s Mistress III. Jag tyckte de matchade till byxornas limegröna färg och det fanns även klarglas att köpa till, vilket jag gjorde. De har visats sig vara jättebra, då jag hade dem varje skiddag i Tärnaby. Ett hett tips till er som ska köpa goggles med lite mörka glas, är att kolla om det går att köpa till klarglas. Med mörka glas på kvällen blir det alltid klurigt att se var man åker och att se konturer när man ska hoppa.

Inte bara klädseln är ny för i år, jag har även skaffat mig ett par nya lagg som kanske var den investeringen jag var mest nöjd över. Simon Dumont´s promodel from Salomon. Det bästa med dem var förmodligen variationsmöjligheten i åkningen. Med dem kunde jag ta fina åk såväl i parken som i pisten och offpisten. Med deras tyngd, gör det också lättare att få en stabilitet i både puder och hopp.

Nedan följer några bilder av årets nya prylar:


Bankerydsbor goes Tärnaby

Jag har vistats nu på jullovet en vecka i den lilla, ödsliga orten Tärnaby tillsammans med min kompis och hans familj. Orten som har fött många alpina åkare genom tiderna, från Ingemar Stenmark på det glada 70-talet, till Jens Byggmark på det moderna 2000-talet. Mycket har hänt med orten de åren, bl.a. har skidbackarna döpts efter de åkare som gjort sig kända här. Pisterna bjuder på långa, fina åk med en stor bredd som tillsammans med att det är lite folk, gör att man får mycket åkyta.

Det som också är så bra med Tärnaby, är variationen på åkningen, särskilt runt påsk då det är fin puder vid Anjabacken, fin snö i pisten, välpreparerad park och en perfekt temperatur. För två år sedan var jag här på påsken, då bjöds det på en fin åkning, liksom som det gjorde denna gång. Tärnaby har en ovanligt bra skogsåkningsmöjlighet. Täta träd med små naturspots gör åkningen här kanon! Backen har öppnat ganska nyligen en ny sittlift som har sin liftkö ända borta vid konsum, men som sägs leda till en grym puderåkning vissa tider på året. Den har aldrig varit öppen när jag varit i Tärnaby tyvärr, men nästa gång jag reser hit (om det blir någon mer gång) hoppas jag på att den är öppen!

Nu till parken, som kanske är det hetaste ämnet. Tärnaby har en grym park, med många rails och välpreparerade hopp med långa landningar. I år hade de en stor och en liten kick i ett hopp, samt en lite mindre kick i ett hopp lite längre ner i parken. Här hänger många locals och jibbar (med locals menas vanligtvis folk som bor i trakten, men i Tärnaby räknas nog locals även som folk som bor högst 60 mil från orten). Det är vansinnigt vad folk, och framförallt väldigt ungt folk, kan satsa i hoppen och railsen. Parken har ett kinkat järnrör, där de vana åkarna gärna tar sig ett glid. Parken har även tre olika boxers, där en är kinkad.
Det som är lite negativt med årets uppsättning av rails och hopp i parken, är att många rails är uppsatta precis jämte hoppen och att man därmed måste välja mellan att hoppa eller raila. Man vill egentligen kunna ta allting i ett åk.

Tärnaby är sammanlänkat med skidorten Hemavan som ligger ca två mil bort. Liftkortet i Tärnaby gäller även i Hemavan och det går bra att ta sig dit med bussar som går regelbundet mellan orterna där liftkortet är biljetten. Vi besökte Hemavan en dag, då temperaturen var ganska hög (+3). Snön var då lite smörig och uppe på fjället var det lite för glest för att åka puder, men då det är gott om snö vid påsk är här jättefint att åka! Här kan man beställa heliski-tur, där en enturslift kostar 800 kr och en treturslift kostar 1700 kr.

Tillsist har Tärnaby ett fint hotell för dig som känner för att åka dit. Vi åt lunch där den nästsista dagen, och de serverar sannerligen en god mat! Att ta sig till Tärnaby kan vara lite bökigt, men med god vilja går allt. Det går att ta tåg från Jönköping till Skövde och att därifrån ta ett tåg upp till Östersund. Från Östersund tar man sedan buss till Storuman och därifrån en buss till Tärnaby. För lite knappt tre år sedan nu tog den resan ca 20 timmar, men när man åker nattåg så försvinner en stor del av de timmarna i sömnen i sovvagnen. På denna resa tog vi bilen upp, vilket också går bra.

Det är inte försent att boka in en resa till Tärnaby, ta chansen nu i vår!

/Oliver










Trysil - friåkarens dröm

Trysil ligger i Norge, väldigt nära gränsen till Sverige och ca en halvtimme bort från Stöten (Sälen). Trysil har det mesta en familj kan önska sig - nämligen ett stort område med gröna och blå backar och en bra skidskola. Men Trysil har också ett bra utbud vad gäller friåkning.
Trysils park, som kallas helt enkelt "parken", är i januari mycket väl shapad med en röd och en svart line. Backen som parken ligger i är svart, vilket är en klart fördel vad gäller farten in i hoppen. Kickarna är här, till skillnad från Kläppen, mycket flackare, vilket gynnar åkare som inte är så vana vid att hoppa. På detta sätt uppskattas parken av såväl ovana som vana åkare!
Parken har en halfpipe längst upp i backen, som tyvärr inte alltid är så välpreparerad, men som ändå duger när den väl är i bruk. Sittliften till parken är inte något plus direkt, då det tar drygt tio minuter att komma upp. Samtidigt kan det vara skönt att vila mellan åken och snacka lite med kompisar!

Trysil har även ett svartpistat område som kallas "Høgegga". Høgeggas pister är väldigt långa och fartfyllda. Man kan lätt ta sig igenom området, där det går en transportsträcka. Høgegga har en puckelpist också, som brukar vara ganska svåråkt, men ändå rolig att prova på. Här är sittliften betydligt mer effektiv och sväljer liftkön i ett nafs vilket gör att man slipper vänta så länge utan kan hålla ett högt tempo i backen!

Till sist har Trysil även ett fåtal ställen med hyfsad puderåkning, men det är inte något puderparadis på det sättet om man säger så. Trysil har däremot ganska många offpistlängor vid utkanten av Høgegga, där man kan blanda skogsåkning med mer öppen åkning med småhopp.

Boende i eller omkring Trysil kan vara ganska dyrt om man väljer att bo i Norge, därför är ett hett tips att hyra en stuga i Sälen eller liknande. Det tar bara ca. en timme från Sälen till Trysil med bil och vägarna är smidiga. Att köpa mat i backen är också väldigt dyrt med den norska valutan, därför kan det vara smart att istället ta med sig ett rejält gäng med mackor och istället äta middag på andra sidan gränsen på kvällen igen.

Trysil har för mig varit en skidort som gett mycket åkglädje, då jag kan variera parken med pist-/offpiståkning. Åker man med ett gäng goa ungdomar, blir det heller inte sämre för det!



Kläppen - variation i högsta grad

Kläppen är skidorten för den som söker många utmaningar, framförallt på pist - och parkfronten, men även också när det gäller lössnö. För Kläppen har ett brett utbud vad gäller skidåkningstyper. Parken är den i särklass bästa i Sverige (vilket man bl.a. kan se på alla gånger parken blivit utsedd till detta). Här är hoppens kickar shapade så att de passar framförallt de rutinerade parkråttorna, de är ganska branta. Parken har en en svart och två röda lines, men det finns även en juniorpark med en blå line.
Pisterna breder ut sig ganska ordentligt, framförallt under stolsliften som går till vänster om parken. Här går faktiskt en av Sveriges brantaste pister.

Kläppen passar perfekt att resa till, att ta en långhelg runt v.5 eller så, då det inte är så vansinnigt mycket folk i backarna. För övrigt sväljer Kläppens alla smarta liftar väldigt mycket folk, framförallt stolsliften vid de svarta backarna.
Kläppen satsar mycket på att spruta pisterna mycket innan de öppnar, så att säsongen blir så lång som möjligt. Vid öppning av backen brukar det alltid vara gott om snö och ett härligt underlag!

Följande länk innehåller material från öppningen av Kläppen i år:

http://www.klappen.se/klappen_templates/Page.aspx?id=1436

Planera in en resa till Kläppen snarast!





Välkommen till min nya skidblogg!

Hejsan hoppsan allihop!

Det här är min nya skidblogg! Här kommer du att få följa vad som händer mig på vintern. Det handlar förstås främst om skidor, t.ex. skidorter jag besöker, skidor jag testat och kanske vill tipsa om, lite vad gäller kläder osv. Den här bloggen är alltså tänkt att ge dig en inblick i mitt liv på vintern där jag delar med mig av mina erfarenheter, men också en blogg där du själv får vara aktiv och ställa frågor m.m.
Någon gång ibland är det möjligt att jag slänger in lite filmklipp från t.ex. skidorter jag varit på eller från någon railsession eller liknande. 

Har du några frågor, kan du gärna maila mig på oliver.gothberg@gmail.com

Ha det så trevligt på sidan!







RSS 2.0